Pain…!

Faan. Det här är inte roligt längre. Jag kan inte sitta och jag kan inte stå jag kan knappt ligga utan att tjuta ihjäl mig.
Det värker överallt i bäckenet, i ryggen, i svanskotan, i revbenen och det hugger. Varför? Varför allt på samma gång?
Jag orkar inte ha ont, jag vill inte ha ont.

Minst 6 veckor kvar av smärta. Jippie! Fan vad bitter jag känner mig just nu. Men jag har haft foglossning sen vecka 12 och illamående sen vecka 8 (med paus från vecka 19-22), förvärkar sen vecka 19 och halsbränna hela tiden. Och jag får vara bitter, det är min blogg. Läs om ni vill, jag tvingar ingen. Ingen har rätt att gnälla på vad jag skriver i min blogg. Just för att det är min blogg, MIN inte DIN.

Dagen började stressigt.. Barnen var sjövilda och jag fick springa efter som en galning. Grät, ooja det gjorde jag.
Vid 12 snåret ringde dom på MVC upp mig efter att ha jagat dom ett bra tag och jag fick en tid på en gång.. I Motala.
Var bara att slänga på sig kläder fort som fan och kuta till bussen för att hinna.

Jag hann som tur var, men resan fick mig att inse att jag hatar att åka buss dit, vägen är hemsk och busschaufförerna kör inte sakta, så jag fick sitta och fokusera på andningen så att jag inte skulle kräkas ner alla pensionärer som satt över hela bussen. Det gick bra. Hade vatten med mig med och det var tur!

Väl framme och inne hos barnmorskan så fick jag goda besked från både höger och vänster.

Viktuppgång sedan inskrivning: +4kg.  (tror det blev något fel där, känner mig betydligt tjockare och ser mig som det med).
SF – mått: 32
Hjärtljud: 145
Blodvärdena såg bra ut fast jag inte kunnat äta järntabletterna.
Och sockret såg med bra ut. En klapp på axeln nu Camilla.

Dock så undrar jag när dom dåliga nyheterna kommer.. Med så goda besked kommer det ALLTID något dåligt.

Nu ska jag.. ehm ja. Inte sitta mer vid datorn. I’m in pain.
Hoppas att det går över tills imorgon då fotografen kommer hit och vi ska hem till mamma..

Magbilder kommer imorgon. Pallar inte alls just nu.